Hela denna artikel är en annons
Tips och inspiration från Siemens
E-PLANE

Elflyg en realitet tidigare än förväntat

Publicerad 2 oktober, 2018

Flygplatserna arbetar för att bli klara att ta emot elektriska flygplan. Både teknik- och säkerhetsexperter tror att elflyg kommer att vara i bruk tidigare än vad man trott.

– Det låter mycket så du får hålla för öronen, säger Anette Sigmundstad Heggen, säkerhets- och kvalitetschef på Stavanger Airport Sola.

Hon står på asfalten precis under gate 13, där ett passagerarflyg just har landat.

– I framtiden kommer det vara möjligt att ladda elektriska flygplan vid de ombordstigningsbryggor som satts upp, förklarar hon.

Infrastruktur

I USA har flygbolaget Jet Suite beställt 100 elektriska flygplan av flygplanstillverkaren Zunum Aero. Flygplanen kommer att ha mellan 6 och 12 platser, och enligt tillverkaren kommer de att levereras under det tidiga 2020-talet. Det är därför inte orimligt att förvänta sig att liknande flygplan trafikerar inrikesresor i Norge inom sju år.

– Det är tekniskt möjligt redan idag. Men med tanke på certifiering, föreskrifter och infrastruktur blir det förmodligen omkring 2025, som det ser ut nu. Men vi måste hänga med. Det är nu det händer, och det händer snabbt, fortsätter Heggen.

Anette Sigmundstad Heggen, säkerhets- och kvalitetschef på Stavangers flygplats Sola.

Elflyg är med andra ord under utveckling, men infrastrukturen på flygplatserna måste anpassas för att kunna ta emot dem. Arbetet pågår redan, och Tor Krog, nordisk affärsutvecklare på Siemens, tror att det är möjligt att allt kommer att slutföras före tidschemat.

– Allt pekar på att saker kommer hända snabbare än vi tror. Jag skulle inte bli förvånad om elflyg blir verklighet inom en snar framtid, säger Krog.

Större energibehov

Med den elektriska framtiden kommer också ett behov av mycket mer energi än flygplatserna idag har kapacitet att leverera. Flygplanen är inte det enda som ska elektrifieras. Det kommer också behövas mer ström för bussar, bilar och taxibots.

Idag beräknas cirka 20 minuter i så kallad ”turn-aroundtid”, det vill säga den tid det tar från att ett flyg släpper av passagerare till att det kommer på nya. När många flygplan står inne samtidigt, kommer laddningen att leda till så kallade strömtoppar som flygplatser måste kunna klara av.

– Det kommer bli en enorm efterfrågan på energi, som vi behöver utjämna. Vi måste ha lösningar för smart energilagring för att kunna uppnå detta. Till exempel skulle vi kunna använda batterier för att lagra energi på flygplatserna, förklarar Krog.
– Vi har påbörjat ett projekt med flera el- och energibolag för att se över möjligheterna att använda MicroGrid och utveckla både produktion och kraft tillsammans, säger Heggen.

MicroGrid är ett distributionssystem för lokal produktion och lagring av energi. Systemet gör det möjligt för användarna att bli självförsörjande på energi, samtidigt som man har möjlighet att ansluta sig till befintliga elnät vid behov. Syftet med projektet är att samarbeta kring att hitta smarta lösningar för att kunna hantera strömtopparna.

– Det handlar om vad vi kallar peak-shaving, alltså att ha en jämn belastning på elnätet även under perioder med mycket hög konsumtion. Kontrollsystem och lagring är nyckeln till att klara det.

Producera egen energi

Solas ambition är att bli självförsörjande på energi för egen användning. Och då måste nya lösningar testas.

För att visa upp ett av de pilotprojekt som Sola tror mycket på tar Heggen med oss upp på flygplatsens tak. En mängd olika typer av solpaneler ligger vända mot himlen i olika riktningar.

– Vi undersöker vad som är mest lämpligt när det gäller elproduktion på flygplatsen. Solcellerna är uppsatta för att ta reda på vilken riktning som är bäst för panelen, vilken typ av panel vi ska använda och hur vi kan få ut så mycket som möjligt av ett sådant projekt.

Som säkerhetschef på Stavangers flygplats blir Heggen inte förvånad om elektriska flygplan blir verklighet tidigare än förväntat. Hon drar paralleller med hur den norska bilparken har utvecklats.

– Om man tittar på hur Norge förberedde sig för elbilar och hur det exploderade i Norge jämfört med många andra länder, tror jag att vi har den erfarenhet och acceptans bland människor som behövs för att utvecklingen ska gå vidare.

En nyckel i klimatkampen

Norrmän är, tillsammans med islänningar, de som flyger mest i världen. I Norge står luftfarten för fem procent av koldioxidutsläppen. Globalt ligger andelen på två procent. För att nå klimatmålen är elektrifiering av luftfarten, tillsammans med mer energieffektiva flygplan och infasning av hållbara biodrivmedel, ett viktigt bidrag.

Avinor har som sitt uttalade mål att alla inrikes flygresor ska vara elektriska år 2040. Förutom betydande miljöbesparingar kan elektrifiering också minska bullret med 60 procent, öka antalet avgångar och ge billigare flygresor som ett resultat av lägre bränslekostnader.

– Vårt synsätt på transporter kan förändras ganska radikalt eftersom kostnaderna kan bli mycket lägre, säger Heggen.

Det kommer förmodligen inte dröja länge innan elektriska flygplan blir vanliga i Norden.

– Enligt flygplanstillverkarna är helelektriska eller hybridelektriska flygresor mellan Oslo, Stockholm och Köpenhamn en realitet någon gång mellan 2025 och 2030, säger Olav Mosvold Larsen, seniorrådgivare i Avinor.

Det är få av passagerarna vi pratar med på Sola Airport som tror att elektriska flygplan snart kommer att bli verklighet. Både Siemens och Avinor menar att en av de viktigaste delarna av jobbet som återstår är att vänja resenärerna vid tanken och att informera om att elektriska flygplan är minst lika säkra som det flygplan som används idag.

– Det är precis samma säkerhetskrav på elektriska flygplan som det är på dagens flygplan, försäkrar Heggen.

– Finns det någon anledning till att vara skeptiska mot elflygplan när de väl är redo för inrikesflyg?

– Svaret är helt klart nej, avslutar hon.