Hela denna artikel är en annons
Tips och inspiration från Siemens
Smarta byggnader

Jernhusen går mot smarta fastigheter: "Som att ge byggnaden en hjärna"

Publicerad 6 mars, 2019

En halverad energianvändning till år 2030. Det är Jernhusens ambitiösa sparmål. För att kunna nå dit satsar man stort på digitalisering och investerar i ett överordnat styr- och presentationssystem för fastighetsautomation från Siemens – så att byggnaderna på sikt ska kunna "tänka" och driftoptimera sig själva.
– Vi vill att våra fastigheter ska bli så smarta som möjligt och ligga i digital framkant vad gäller stationsbyggnader och depåer, säger Matti Möller, teknisk samordnare på Jernhusen.

Läs mer om hur byggnader kan bli säkrare, bekvämare och mer effektiva

Genom Stockholm Centralstation rör sig över 220 000 människor varje dag, vilket gör den 150 år gamla stationsbyggnaden till en av de mest välbesökta i Norden. Det är en av Sveriges viktigaste knutpunkter, och för många blir centralstationen ett första möte med Stockholms stadskärna.

Jernhusen äger och förvaltar, utöver Stockholm Centralstation, runt 160 tågstationer, depåer och fastigheter runt om i landet. Det nästan aldrig sinande flödet av resenärer kräver ständigt underhåll och utveckling av byggnaderna. Nu ska IT-infrastrukturen moderniseras – rejält.

– Alla våra fastigheter har hittills varit offline, säger Matti Möller, teknisk samordnare på Jernhusen. Vi har bestämt oss för att modernisera och digitalisera fastigheterna, främst för att kunna nå vårt energisparmål: att minska energianvändningen med 50 procent till 2030.

Byggnaden får en egen hjärna

Om trettio år väntas närmare 6 miljarder människor att bo i städer. Den snabba urbaniseringen innebär en allt högre belastning på klimatet, vilket i sin tur kräver allt fler tekniska lösningar för att bygga ut och utveckla städerna på ett hållbart och klimatsmart sätt. Idag kan hela 40 procent av den globala energianvändningen härröras till byggnader, och driftkostnaden kan stå för 80 procent av en byggnads totala livscykelkostnad.

Kraven på klimatsmarta och energieffektiva byggnader blir med andra ord allt högre. Samtidigt ökar möjligheterna att effektivt ta tag i utmaningarna – tack vare nya tekniska lösningar. Ett bra exempel är de infrastrukturlösningar som analyserar, optimerar och styr driften i byggnader helt på egen hand.

Det är också en del av tanken med Jernhusens digitalisering. Genom att koppla upp samtliga fastigheter och system till Desigo CC, ett integrerat styrsystem från Siemens, kommer man att kunna driftoptimera byggnaderna från en och samma plats och göra dem mycket mer energieffektiva.

– Att installera Desigo CC är ungefär som att ge byggnaden en hjärna, säger Johan Viktorsson, säljchef på Siemens. Det kan styra samtliga system i en fastighet och dessutom få dem att kommunicera och dra nytta av varandra. Exempelvis kan vi skapa energieffektivitet genom närvaroanalyser via givare, passersystem och IR-detektorer och på så sätt anpassa energianvändningen utifrån närvaro i lokalerna.

Foto: Thomas Blomqvist/Bonnier News Brand Studio

Systemen pratar med varandra

Mycket av intelligensen hos den smarta byggnaden ligger alltså i att systemen kan föra en dialog och samarbeta. Det är inte bara energieffektiviseringen som ökar ju fler system som kan kommunicera med varandra. Komfort, säkerhet och trygghet i byggnaden blir också betydligt bättre.

Johan Viktorsson menar att produktiviteten i en verksamhet ökar ju mer integrerad den digitala infrastrukturen är.
– En stor del av komforten på en arbetsplats handlar om rätt luftkvalitet och temperatur. När förhållandena är rätta blir vi mycket mer effektiva, vilket gynnar verksamhetens lönsamhet. Genom att använda ett överordnat styr- och presentationssystem är det dessutom lättare att förebygga driftstopp och servicearbeten.

Han fortsätter:
– Systemsamverkan och välutvecklade analysmöjligheter i ett överordnat system skapar möjlighet för driften att styra energianvändningen i en fastighet, baserat på för varje tillfälle aktuellt behov genom informationsflödet.

Att digitalisera och göra en byggnad intelligent är med andra ord gynnsamt både ur ett kostnads- och miljöperspektiv, men än så länge är digitaliseringen inom bygg– och fastighetssektorn inte självklar.

Foto: Thomas Blomqvist/Bonnier News Brand Studio

När driftingenjören Per Schrewelius kom till Jernhusen 2017 låg företaget långt efter.
– Vi hade exempelvis depåer och verkstäder där takvärmepaneler stod på 55 grader när det var 15 grader ute, berättar han. Det var en stor mängd energi som gick rakt ut i luften.

Med de ambitiösa energisparmål som satts upp stod Jernhusen inför en utmaning. Någonting behövde göras åt den bristande digitala infrastrukturen, och Matti Möller och Per Schrewelius började leta efter ett system som kunde bistå med byggnadsautomation, optimering av anläggningar och svara på hur deras fastigheter mår, både teknik- och energimässigt.

För Per Schrewelius är svaret på varför valet föll på Desigo CC givet: enkelheten.
– Jag och Matti tittade på de flesta fabrikat av SCADA-system som finns på marknaden i Sverige, säger Per Schrewelius. Med Siemens system behövde vi inte bygga något från grunden – det var bara att implementera. Det är dessutom otroligt lätt att gå in och göra både mindre och större ändringar. Oavsett om det är att jag behöver registrera en ny givare eller ändra namnet på en hyresgäst.

Så kan byggnader bli smarta – läs mer om Desigo CC här

160-åring blev pilot

I Sverige har tågtrafiken varit igång sedan 1850-talet, när de första tre järnvägssträckorna började trafikeras. Jernhusens allra äldsta station, Göteborgs Centralstation, invigdes kort därefter och har sedan dess stått pall för miljoner resenärer, hundratusentals avgångar, många ombyggnader och en och annan brand.

Stationen blev en av de två första att få Desigo CC implementerat i ett första pilotprojekt. Arbetet gav nästan omedelbart resultat: När styrreglaget kopplades upp mot det nya systemet upptäcktes flera defekter i fastigheten.

– Det var bland annat trasiga ventiler, motorer som inte fungerade och givare som saknades, säger Per Schrewelius. Inne på O’Learys hade givarna hamnat bakom innerväggarna efter en renovering. Temperaturen mättes alltså bakom väggarna och reglerades efter det. Det gamla systemet hade inte kapacitet att upptäcka sådana problem.

Så långt allt väl. Energianvändningen på Göteborgs Centralstation har sjunkit sedan implementeringen av Desigo CC, men det finns fortfarande utmaningar. En av de största energitjuvarna för Jernhusen är depåhallarna. Tågen är nedkylda när de körs in i de hallarna och portarna står öppna alldeles för länge – vilket blir stora uppvärmningskostnader för att skapa en behaglig arbetsmiljö för personalen. Men även det problemet hoppas man kunna lösa med det nya systemet.

– Vi håller på att se över hur tågen styrs och parkeras i de olika depåerna, säger Matti Möller. Tanken är sedan att koppla upp varje depå till Desigo CC som blir master över det hela.

– Under 2019 kommer vi att koppla upp åtta fastigheter. Därefter ska vi fortsätta med 12 till 14 fastigheter per år fram till 2027, fortsätter Matti Möller. Då ska alla våra byggnader och varje system som används vara uppkopplade till CC.

Ljus framtid

Det är en bit kvar att gå. När Jernhusen bestämde sig för att dra ner på energianvändningen 2008 var målet att minska med tre procent varje år, vilket man hittills inte lyckats med. Men Matti Möller och Per Schrewelius ser optimistiskt på den digitala framtiden.

– Vi vill att våra fastigheter ska bli så smarta som möjligt. Både för att våra hyresgäster ska vara nöjda med oss som hyresvärd, men också för att ligga i digital framkant vad gäller stationsbyggnader och depåer, säger Matti Möller.

– Vårt mål är ju att halvera energianvändningen till 2030. Om vi kan koppla upp alla fastigheter och får igenom allt vi tänkt blir det inga problem att nå, avslutar Schrewelius.