Hela denna artikel är en annons
Tips och inspiration från Siemens
Landström

Landansluten el kan vara lösningen på färjornas utsläpp

Publicerad 21 september, 2018

– Ett kryssningsfartyg använder lika mycket ström som en medelstor norsk kommun, säger Johnny Breivik, hamnchef för Bergens hamn.

Han höjer rösten när han går längs det 294 meter långa kryssningsfartyget som ligger vid kajen i Bergen. Bullret är nästan öronbedövande.

Medan passagerarna shoppar på Fisketorget eller tar bilder från Fløyen, är kryssningsfartyget anslutet till ett dieselaggregat medan det ligger förtöjt vid kajen.

”Blev fly förbannad”

Med plats för över 3000 passagerare och en besättning på cirka 1000 man blir energiförbrukningen enorm. Ett kryssningsfartyg i den storleken använder omkring 3000 liter bränsle – per timme.

Och det märker invånarna i Bergen av. Under blåsiga dagar ligger utsläppen som ett lock över staden.

Helge Misje Johannesen kör förbi hamnen varje dag på väg till jobbet. En solig och klar dag förra året tog han en bild av de massiva utsläppen och skickade till dagstidningen Bergens Tidene.

– Jag blev fly förbannad när jag såg det, säger Johannesen.

Den sista tiden har debatten om utsläppen rasat i de lokala medierna.

– Jag har hört det här så många gånger! De säger att vi måste vara tålmodiga, men vi i Bergen andas in det här varje dag, fortsätter han.

Lösningen: landström

Under sommaren lägger hundratals fartyg till i hamn vid norska turistattraktioner. Bara Bergen tar emot 330 kryssningsfartyg under 2018.

– De borde införa landström med en gång, det skulle lösa hela problemet, säger Johannesen.

Siffrorna talar tydligt. Om kryssningsfartygen hade kopplats till ett landflöde medan de låg vid kajen skulle föroreningarna minska avsevärt. Bara NOx-utsläppen skulle minska med 97 procent, och dessutom skulle koldioxidutsläppen ha reducerats betydligt.

Behöver draghjälp

Hamndirektören fortsätter att höja rösten samtidigt som han visar verksamheten vid kajen i Bergen. Han skulle vilja bli av med både buller och föroreningar.

– Det är viktigt för oss att få ström via elnätet, istället för att fartygen använder motorer när de ligger i hamn och släpper ut en massa växthusgaser, säger han.

Det kostar att förbereda för landström. I Bergen hamnar prislappen på över 100 miljoner. Men investeringarna kommer att betala sig – även ekonomiskt, visar en rapport från 2016 framtagen av Siemens, Bellona, Nelfo och Elektroforeningen i Norge.

– Så som infrastrukturen i hamnarna är uppbyggd och med investeringssystemet här blir det sjöfarten som måste betala. Vi har inte tillräckligt stora inkomster här i Bergens hamn för att kunna göra det själva, fortsätter Breivik.

Johnny Breivik, hamnchef för Bergens hamn.

Tekniken finns

I budgetavräkningen för 2018 fick socialliberala partiet Venstre genomslag med följande formulering: ”Stortinget uppmanar regeringen att se till att Enovas mandat innefattar utveckling av landström för kryssningsfartyg i kommunal eller privat regi.”

Likväl fick Bergen nyligen avslag på sin ansökan till statligt ägda Enova, som ska arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser, om stöd för byggande av landström för kryssningsfartyg.

– Vi hade nog förväntat oss lite draghjälp. Särskilt när rekommendationerna kommer ifrån Stortinget, säger hamndirektören.

I Hamburg ligger Europas första landströmsanläggning för kryssningsfartyg, och erfarenheterna därifrån är goda.

– Tekniken finns, det är bara att använda den, säger Eivind Nilsen, chef för Energy Solutions på Siemens.

Gotlandsfärjor redo

I Sverige har frågan om landström till fartyg länge varit ämne för diskussion. Vid flera hamnar finns det redan möjlighet för rederierna att koppla upp sig på elnätet på land, och anslutning uppmuntras.

Bland annat ger Göteborgs Hamn rabatt till de fartyg som elansluter sig vid kaj. Stockholms Hamnar ger en miljon kronor i bidrag till de fartyg som byggs om för att kunna anslutas till elnätet.

På Gotland arbetar man för att kunna ansluta en del av linjetrafiken till elnätet när färjorna ligger mer än en timme i hamnen. Destination Gotlands färjor har förberetts och är klara för att koppla in sig på landströmförsörjning.

Men det finns fortfarande en del utmaningar. Bland annat måste hamnarna utrustas för att kunna tillhandahålla de höga effekter som större fartyg behöver. Och många fartyg behöver anpassas för att kunna ta emot landström.

Hönan eller ägget

I Bergens hamn finns redan tre landströmsanläggningar för offshorefartyg och en för Hurtigruten. Stödet från Enova är viktigt för att kunna fortsätta utveckla dessa.

De tekniska lösningarna finns alltså redan. Ett av de argument som används mot utvecklingen av landström till kryssningsfartyg är att få av fartygen är byggda för att kunna ansluta till anläggningarna. Men någon måste våga ta det första steget, säger Nilsen.

– Den optimala lösningen vore givetvis om Enova kunde bidra till investeringen, men det finns även andra möjligheter. Det förutsätter att du är villig att tänka i nya banor när det gäller upphandling och affärsmodeller, tillägger Nilsen.

Dagens argumentation är som diskussionen om hönan eller ägget, menar Johnny Breivik.

– Så länge det inte finns landströmsanläggningar att koppla upp sig till vill inte kryssningsfartygen utföra den nödvändiga anpassningen till dem, säger dem.

Han förstår bergarnas frustration. Och trots att hamnen i Bergen har fått avslag på sin ansökan om stöd kommer han inte att sluta prata högt om landström i första taget.

– Bergarna har uttryckt en positiv inställning till detta, och det är en tydlig signal om att denna typ av utsläpp inte kan fortsätta. Vi kommer inte att ge upp!

Fakta: Kryssningsfartyg och landström

  • Landström är tillförsel av ström från land till ett fartyg som ligger i hamn
  • NOx-utsläpp från ett stort kryssningsfartyg som ligger i hamn i åtta timmar motsvarar det årliga utsläppet från cirka 700 personbilar
  • Landström kräver nya installationer både på land och på fartyg